Råsunda

Förstaden Råsunda byggdes mellan 1908-1914, den var välplanerad och hade de nybyggda delarna av Stockholms malmar som förebild med täta stadskvarter och boulevarder. Stadsplanen från 1907 utfördes av civilingenjör Nils Gellerstedt och präglas av jugendstilens höjder, fasadutformning och färgsättning. Till planen hörde även några villakvarter. Välkända arkitekter anlitades och byggnaderna uppfördes i såväl nationalromantik som jugend. Mellan 1919-1969 låg här en modern filmstad för Svensk Filmindustri.

Råsunda fotbollsstadion byggdes 1912 och byggdes om 1937. En ny utvidgad stadsplan godkändes 1934 och ”hus i park” liksom villor byggdes invid stenstaden. Även under denna utbyggnad medverkade många av tidens kända arkitekter och utemiljön gestaltades av stadsträdgårdsmästaren Edgar Oldén. 1947 antogs en ny byggnads- och planlagstiftning som innebar att enbart kommunerna hade rätt att upprätta planer.

Solna blev stad 1943, framtidstron var stark och byggandet omfattande. Byggnadernas utformning präglas av att byggnadsarbetet åtminstone till och med 1950-tal huvudsakligen var ett hantverk, vilket avspeglas i omsorgen om utformning och detaljer. Till karaktären hör de gröna gårdarna, terränganpassningen och värnande av träd och berg.

Foto: Bildkällan Solna.se Bildnr Solb 2001 11 184

Förrådsgatan 12, 14, 16 och 18

Samma år som Solna blev stad 1943 började Riksbyggen bygga de fyra husen på adresserna Förrådsgatan 12, 14, 16 och 18. Husen är så kallade punkthus, ett fristående hus i flera våningar som har ett trapphus. De har oftast en i det närmaste kvadratisk planform, med tre eller flera lägenheter per plan. Trapphuset ligger centralt i husets kärna och saknar dagsljus, medan lägenheterna i regel ligger i hörnen – med fönster åt två håll. Punkthus brukar ha balkonger som är orienterade åt det sydligaste väderstrecket och i de flesta högre punkthus finns en hiss.

Denna typ av hus började byggas på 1930-talet men blev vanliga först på 1940-talet. Till en början var husen låga, men antalet våningar ökade efter hand. I Solna byggs inga punkthus förrän 1943, då just fyra stycken uppförs i kvarteret Grankvisten i Råsunda – våra fyra hus! Därefter kom många fler att byggas.

Källa: Solnas 30-tal bebyggelse, Solna stads hemsida.

Anekdot – myten om de saknade hissarna…

Planen var att det skulle finnas en hiss i respektive hus, vilket var riktlinjen för hus som byggdes vid denna tidpunkt och som hade fyra våningar eller fler. Tanken var att denna hiss skulle vara placerad i det utrymme som idag återfinns som klädkammare i treornas hall. Klädkammaren är således egentligen hisschaktet, men på grund av att den båt som fraktade hissarna över Östersjön (de var beställda från Tyskland) blev torpederade på Östersjön och sjönk till botten så det blev aldrig några hissar i våra hus.